tjejensomkanmenintevill

Kan rent ut sagt säga att jag inte har några speciella drömmar. Inga drömmar om ett stort hus. Massa barn. En stilig man. Jag tar det jag får. Man får se vart man hamnar liksom. Såklart drömmer jag om att klara utbildningen, leva ett lyckligt liv och hela fadderullan. Vet inte jag ska kalla det drömmar eller mål? Hoppas det är drömmar. Det är viktigt att ha drömmar. Borde kanske sätta mig ner och fundera lite kring det där. Skärpa mig.

Mina drömmar som jag har när jag sover däremot. Har förr aldrig kommit ihåg något, nästan någonsin. Men nu. Nu är det allvar. Drömmer hemska drömmar nästan varje natt. Dom blir konstigare och konstigare. Visa återkommer. Gillar inte att drömma. Det känns obehagligt. Bättre att vara närvarande.